denna längtan

Hej Plutt!

Jag kände hur jag behövde skriva till dig. Älskar dig så mycket redan. I fredags så berättade jag för pappa när han kom hem att jag inte hade känt dig röra på dig under dagen. Och dagen innan hade du också varit extra lugn och stilla. Nu är du ju pappas pojke och är lugn i sig, men när du inte alls ville röra på dig så blev vi oroliga. Pappa propsade på att ringa till förlossningen och de ville att vi skulle komma in. Jag kopplades upp med CTG i 45 min och jag fick trycka på en knapp när/om jag kände fosterrörelser. På en skärm så kunde vi följa dina små hjärtljud och mina värkar. Lille Plutt! du gjorde oss så oroliga. Vi fick reda på att allt såg bra ut och sedan kom läkaren och hämtade oss för att göra ett UL. Hon mätte dig och konstaterade att din storlek passade bra in på vilken vecka vi är i. Mängden fostervatten var bra och hon hittade inget konstigt. Hon sade att det kan vara ett virus som jag dragit på mig som även påverkat dig eftersom jag har varit hängig i några dagar. Hon var också noga med att säga att de positiva beskeden är färskvara och att vi måste ringa in igen om du inte rör dig varje dag. Idag har du varit så lugn igen, men jag har känt dig några gånger. Du mår väl bra? Annars får du komma ut nu. 

 

Fram tilli fredags så har jag inte oroat mig över så mycket. Men sedan besöket på BB så drömmer jag hemska mardrömmar och är så rädd när pappa ska köra till jobbet. Jag har blivit nervig. Vi längtar så mycket efter dig - och älskar dig redan mer än allt annat på jorden. Kroko hälsar så mycket! Puss /mamma