Vecka 37 (36+5) Karpaltunnelsyndrom och lugn bebis

Får man foglosssning i vecka 10 så är man ganska härdad. Att få lite karpaltunnelsyndrom på det (läs om det här: http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Karpaltunnelsyndrom/) känns inte så farligt. Men, det är inte så skönt. På onsdag ska jag träffa arbetsterapeuten och prova ut skenor som jag ska sova med på armarna. Jag kommer inte att kunna böja armarna som jag har förstått det och jag undrar hur jag i hela världen ska kunna sova överhuvudtaget :). Räcker det inte med att jag varken kan sova på rygg, mage och inte mer än någon timme på samma sida? Nu ska dessutom armarna vara stela och raka, haha. Nästa person som säger att jag ska "passa på att vila" innan bebisen kommer ska få stryk. Har aldrig sovit så dåligt som när jag varit gravid. Jag har härdats i nio månader och känner mig redo för det som komma skall. Så OM ni måste föreslå en gravid kvinna att vila "innan det är för sent"; säg då till henne INNAN hon är gravid. 
 
Igår ville Plutt inte röra sig. Igen. Ett säkert kort brukar vara när sambon sjunger för honom. Men igår morse så ville han inte vakna. Och på kvällen, efter att ha druckit sött och kallt, när jag lade mig på vänster sida och skulle räkna rörelserna jag kände så blev resultatet: NOLL rörelser. Jag lade mig på rygg och vi försökte med allt för att få igång honom utan resultat mer än EN liiiiten slö rörelse. En enda gång. Det blev ett samtal till förlossningen och vi fick åka in. Jag kopplades upp med CTG och fick ligga och vänta i kanske 40 minuter. Barnmorskan kom in och sade att allt så bra ut men gav mig ändå en knapp att trycka på när jag kände fosterrörelser. De var inte många jag kände; ett par stycken tror jag. Men CTGn uppfattade desto fler och Plutt hade en finfin kurva. Sedan kom överläkaren in och vi fick gå in på ett annat rum för att göra UL. Plutt var lugn men gav en liten spark under mitt högra revben. Han hade en full kissblåsa och snuttade på lite fostervatten. Läkaren förklarade att vissa kvinnor har svårt att känna fosterrörelser men att man kan se magen röra sig och känna rörelsen på utsidan av magen. Jag var en av dem. Inte så vanligt, men det förekom ibland berättade hon men kunde inte förklara vad det berodde på. Barnmorskan sade att jag har ganska mycket fostervatten och det kan göra att "sparkarna dämpas". Huvudsaken var att Plutt mår bra. Läkaren förstod att det är jobbigt att inte känna rörelser och sade att vi helt enkelt får komma in igen om det fortsätter på detta sätt innan förlossningen startar. På grund av detta så känner jag att han gärna får titta ut nu. Det är påfrestande att inte känna honom röra sig. Hur vet jag när det är skarpt läge? Jag kan ju inte veta :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0