denna längtan

Har inte skrivit på länge. Var tvungen att släppa allt med IVF att göra och fokusera på min praktik som har tagit upp hela min vakna tid den senaste veckan. Ganska skönt på ett sätt. 

 

I fredags var vi på kliniken för ett inledande IVF-samtal. Det har lagts upp en plan för oss och på fredag ska vi träffa barnmorskorna och gå igenom den mer detaljerat. I helgen är det tänkt att jag ska börja spraya med nässprayen i ett par veckor för att sedan sedan börja med injektionerna. Om planen håller så kan det bli äggplockning i vecka 15. Känns surrealistiskt. Det som också känns konstigt är att allt planeras i minsta detalj. Vad hände med alla drömmar om att få ett spontant plus på stickan och skrikande rusa ut med den i handen?

 

Vi fick en procentsats på 45%. Det är högt i sammanhanget, men ändå känns det så sjukt. Det känns så sjukt att man betalar 35 000 kr för att först behandlas med hormoner som gör en tokig i fyra veckor för att sedan plocka ut ägg; och om allt går vägen stoppa in ett igen och hoppas att man kan hålla det kvar i kroppen. Allt så planerat. Allt så uppstyrt. Och på toppen av detta så får man en procentsats på hur stor chans man har att det ska lyckas. 

 

Det känns som att man spelar rysk roulette med både känslor och pengar.